Etiketter

onsdag 7 februari 2018

Prov människokroppen


Människokroppen,

andning, matspjälkning, hjärta

 

Långsiktiga mål:

  • Använda kunskaper i biologi och kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa.

  • Använda biologins- och kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.

Övergripande mål:
·        Kunna beskriva de begrepp* som tillhör kursen
·        Kunna beskriva hur hälsan påverkas av kost,motion och beroendeframkallande medel
·        Ha kännedom om innehållet i mat och drycker och dess betydelse för hälsan.
·        Kunna förklara kemiska processer i människokroppen, till exempel matspjälkningen.
·        Känna till vanligt förekommande sjukdomar, samt hur de kan förebyggas och behandlas.
·        Kunna beskriva kroppens celler, organ och organsystem och deras uppbyggnad, funktion och samverkan.

Underlag för bedömning
  • Skriftligt prov i slutet av kursen.
  • Laborationsrapport om hjärtat
  • Deltagande i diskussioner
  • Argumenterande text


Biologiboken sid 146- 181
Studi filmer om matspjälkning, andning, hjärta, immunförsvar

Begrepp:
Cellens delar: organ, organsystem, cancer, cellandning, förbränning, näringsämnen, vitaminer, mineraler, fetma, kalorier, anorexi, bulimi, matspjälkning, enzym, karies, magsår, bakterier, virus, antibiotika, lungor , luftrör, luftstrupe, lungblåsor, stämband, diafragma, flimmerhår, astma, Näringsämnen (fett – kolhydrater – protein), vitaminer, mineraler, fetma, kalorier, anorexi, bulimi, matspjälkning, kemisk respektive mekanisk bearbetning, enzym, emalj, karies, struplock, magsyra, halsbränna, magsår, peristaltik, bakterier, avföring, lungor, luftrör (bronker), luftstrupe, lungblåsor (alveoler), stämband, diafragma, flimmerhår, hjärta, kammare, förmak, klaffar, artärer, vener, kapillärer, aorta, stora- och lilla kretsloppet, EKG, pacemaker, blodkroppar, hemoglobin, blodtransfusion, blodgrupp

För att uppnå E ska du:
·         veta varför vi måste andas
·         veta vilka andningsorganen är
·         veta var och hur utbytet av syre och koldioxid sker
·         veta flimmerhårens funktion
·         veta vilken inverkan rökning har på andningsorganen
·         veta hur vi bildar ljud när vi talar
·         kunna de viktigaste näringsämnena och  veta i vilken föda som de förekommer rikligt
·         kunna födans väg genom kroppen
·         veta hur maten sönderdelas
·         veta  kolhydraters, proteiners och fetters olika funktioner i kroppen
·           veta hur kolhydrater, proteiner och fett  är uppbyggda
·         kunna tarmarnas och leverns viktigaste uppgifter
·         kortfattat kunna beskriva några sjukdomar i matspjälkningsapparaten och andningsorganen
·         veta vilka blodets uppgifter är
·         kunna blodets beståndsdelar samt veta blodkropparnas uppgifter
·         kunna beskriva lilla- och stora kretsloppet
·         kunna hjärtats funktion och delar
·         kunna skillnaden mellan de olika blodkärlen
·         veta hur hjärtat styrs
·         veta de vanligaste metoderna för att undersöka hjärtat
·         veta något om sjukdomarna hjärtinfarkt, stroke och leukemi
·         veta vad kranskärlen har för uppgift
·         kunna förklara hur blodet kan ta sig från fötterna tillbaks till hjärtat.
·         veta vad AB0 - systemet är
·         veta vad lymfkärlen har för funktion
·         veta var blodkroppar bildas
·         veta njurarnas funktion
·         veta vad dialys är
·         veta vad blodtransfusion är
·         veta vad en pacemaker är
·          

För att uppnå C ska du:
·           veta diafragmans funktion
·           veta varför man bör äta en varierad och allsidig kost
·           veta vitaminer och mineralers betydelse
·           veta skillnaden mellan "snabba" kolhydrater och "långsamma" kolhydrater
·           veta vad vegetarianer bör tänka på ur näringssynpunkt
·           kunna matspjälkningsapparaturens samtliga delar i rätt ordning och deras funktioner
·           veta enzymers betydelse i kroppen
·           veta bakteriers betydelse i tarmen
·         Veta hur blodet fördelas efter behov
·         veta hur hjärtats rytm kan påverkas
·         veta hur blodtrycket varierar och olika orsaker till detta
·         veta skillnaden mellan övre & undre blodtrycksvärde
·         veta vad åderbråck är
·         veta hur kroppen binder olika gaser till blodet
·         utförligt kunna beskriva uppgifterna som de olika beståndsdelarna i blodet har
·         kunna ge exempel på ytterligare några blodsjukdomar
·         veta hur idrottsmän kan förhöja sin prestation med hjälp av bloddoping
·         veta vad ett serum är
·         veta hur vaccinering skyddar kroppen mot smittämnen
·         kunna förklara skillnaden mellan vaccin och gammaglobulin
·         veta riskerna med en alltför omfattande användning av antibiotika
·         veta hur immunförsvaret bekämpar främmande ämnen
·         veta skillnaden mellan bakterier och virus
·         utförligt beskriva hur njurarna fungerar
·         veta vad urinvägsinfektion är
·         veta vad njursten är och hur den behandlas idag

För att uppnå A ska du:
·           kunna redogöra för vilka enzymer som arbetar i matspjälkningsapparaten samt var och hur de arbetar
·           kunna redogöra för samarbetet mellan celler, matspjälkningen och andningen
·           utförligt kunna beskriva immunförsvarets uppbyggnad och hur det arbetar’



E
C
A
Argumention
Du ska delta aktivt i diskussioner rörande  hälsa, dvs  kunna motivera dina synpunkter med korrekt fakta och ställa för ämnet relevanta frågor.

Du ska kunna ta ut relevant information ur läroboken med stöd av LPP:n

Tex kan du själv läsa dig till att du ska kunna förklara begreppet cancer, läsa boken och kunna plocka ut den informationen ur texten.
Du ska vid diskussionerna visa att du kan skilja mellan fakta och värderingar, kunna formulera ställningstaganden och dra slutsatser om konsekvenser för dessa.

Du ska kunna lyssna på och bemöta andras åsikter och synpunkter på ett för ämnet och diskussionen relevant sätt.

T ex angående vad som orsakar cancer
Du visar vid diskussionerna att du har en bredd och allmänbildning inom området där du kan diskutera frågor som rör hälsa med utgångspunkt från flera källor och föra väl underbyggda resonemang och resonera kring olika källors trovärdighet och relevans.

T ex angående orsaker och behandling av cancer, forskning på hur man kan bota sjukdomar med hjälp av stamceller…
Laborationer
Du ska kunna göra undersökningar utifrån en given planering men även själv formulera enkla frågeställningar och planeringar.

I undersökningar använder du utrustningen på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt.

Du ska kunna dra enkla slutsatser ur dina undersökningar kopplat till den teori du lärt dig i biologin. Du ska även kunna ge förslag på hur undersökningen kan förbättras.

Du ska redovisa resultatet av din undersökning skriftligt med för undersökningen relevant information, överskådligt presenterad eventuellt i form av tabeller, diagram eller bilder.

Du ska kunna jämföra resultaten med dina
frågeställningar,  förklara vad som händer i experimentet och dra relevanta slutsatser där du knyter an till de diskussioner vi haft och den teori vi läst.

Du ska även kunna föra ett resonemang kring resultatens rimlighet.

Du ska lämna in dina laborationsrapporter enligt ovanstående mall.
Du ska formulera frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder du utrustningen på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt.

 Du kan jämföra resultaten med
frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till biologiska modeller och teorier.

 Du för välutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag
hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka.
Faktakunskaper
Du visar att du har förstått området genom att du beskriver ovanstående biologiska begrepp en enkel nivå.

Du för enkla resonemang om hälsa och sjukdom och visar då på enkelt identifierbara samband
som rör människokroppens byggnad och funktion.

Ex. Cellandning är den kemiska process/reaktion som ger oss energi. Druvsocker sönderdelas till koldioxid och vatten.
Du kan förklara begreppen och föra resonemang på en lite högre nivå.

Ex. Växter får sin energi genom fotosyntesen. Den innebär att strålningsenergin från solen binds i växtcellen i form av kemisk energi vid den kemiska reaktionen då koldioxid och vatten omvandlas till druvsocker. 

Människor och djur har istället cellandning som innebär att när vi äter kolhydrater spjälkas de till druvsocker i matspjälkningsapparaten och förs sedan till mitokondrierna i alla celler där energin utvinns genom att druvsockret omvandlas till koldioxid och vatten igen.
Du visar på stora kunskaper och du kan förklara samband och något generellt drag
Du för väl utvecklade resonemang om hälsa, livsstil och sjukdomar och
visar då på komplexa samband som rör
människokroppens byggnad och funktion.

Ex på fråga:
För längesedan gjorde man flera månader långa resor till sjöss. Kosten ombord var ganska ensidig. På den tiden var det svårt att förvara  mat  längre tid. Det inträffade att besättningsmännen drabbades av blödande tandkött och blödningar under huden. En del dog. Vad drabbades sjömännen av och varför? Ge förslag på hur de skulle kunnat undvika sjukdomen, även på den tiden, om de hade vetat vad den berodde på.




Gamla prov frågor

Syrets väg från luft till blod

1.         Varför måste vi andas?
2.         Hur mycket syre finns det i vår inandningsluft respektive utandningsluft?
3.         Hur kan vi livrädda andra med vår utandningsluft?
4.         Varför innehåller utandningsluften mer koldioxid än inandningsluften?
5.         Vilka är våra andningsorgan?
6.         Hur många lungblåsor finns det i våra lungor?
7.         Rita och beskriv vad som händer i lungblåsorna.
8.         Varför är våra lungor uppbyggda av miljontals små lungblåsor?
9.         Hur stor är lungblåsornas sammanlagda yta hos en människa?
10.       Beskriv en syreatoms resa från luften till förbränningen i en cell.
11.       Ge exempel på hur olika djurarter andas.
12.       Vad sker i struphuvudet?
13.       Var och hur uppstår vårt tal?
14.       Var sitter och hur fungerar våra stämband?
15.       Vad kallas den stora muskel som vi andas med?
16.       Vad är diafragman?
17.       Beskriv hur in- och utandning går till.
18.       Varifrån styrs andningen?
19.       Hur mycket luft andas vi in i ett normalt andetag?
20.       Hur mycket luft kan en elitidrottare andas in varje minut?

Luftvägarnas försvar och sjukdomar
1.         Berätta om olika försvar som finns i våra luftvägar.
2.         Vilka är näshålans viktigaste uppgifter?
3.         Hur fungerar och vilken uppgift har luftrörens flimmerhår?
4.         Varför nyser vi?
5.         Vilken uppgift har struplocket?
6.         Hur kan du hjälpa till om någon sätter något i halsen?
7.         Vad orsakas förkylningar oftast av?
8.         Varför blir vi snuviga vid förkylning?
9.         Berätta om lunginflammation.
10.       Vad är bihåleinflammation?
11.       Vad händer i kroppen när någon får astma? Hur behandlas det?
12.       Vad kan astma orsakas av?
13.       Hur påverkar rökning våra luftrör och lungor?
14.       Varför får rökare oftare förkylningar och hosta än icke-rökare?
15.       Varför får människor som rökt länge svårt att andas?
16.       Vad är den vanligaste orsaken till lungcancer?
17.       Vad har hänt vid lungcancer?
18.       Hur mycket större risk är det att en rökare får cancer än en ickerökare?

Maten ger energi och byggmaterial
1.         Vilka är de viktigaste näringsämnena i maten?
2.         Vad kan kolhydrater sönderdelas till?
3.         Nämn tre födoämnen som innehåller mycket kolhydrater.
4.         Ge exempel på några kolhydrater.
5.         Vilken är den vanligaste kolhydraten i vår mat?
6.         Vad är stärkelse uppbyggt av?
7.         Ge exempel på en kolhydrat som vår kropp inte klarar av att sönderdela.
8.         Varför är det nyttigt med fiberrik mat?
9.         Vad bör man äta om man behöver energi snabbt?
10.       Beskriv skillnaden mellan långsamma och snabba kolhydrater.
11.       Vad kan fetter sönderdelas till i kroppen?
12.       Vad används fetter till i kroppen?
13.       Hur kan fett lagras i vår kropp?
14.       Varför är det särskilt viktigt under puberteten att vi får i oss även fett i lagom mängd?
15.       Varför är det viktigt för kroppen att ha tillgång till fett?
16.       Berätta om hur olika sorters fett påverkar vår kropp.
17.       Varför behöver kroppen kolhydrater och fett?
18.       Jämför fettinnehållet i smör och rapsolja.
19.       I vilken mat finns det gott om proteiner?
20.       Ge exempel på proteiners olika uppgifter i kroppen.
21.       Vad är proteiner uppbyggda av?
22.       Vad är det som avgör vilken form och funktion ett protein har?
23.       Vad sönderdelas proteiner till?
24.       Proteinerna i maten sönderdelas i magtarmkanalen till aminosyror. Vad händer sedan med aminosyrorna?
25.       Varför behöver kroppen proteiner?
26.       Vad menas med tomma kalorier?
27        Nämn några viktiga vitaminer och vad de behövs till i kroppen.
28.       Ge några exempel på vad vitaminbrist kan orsaka i kroppen?
29.       Ge exempel på några mineralämnen och varför kroppen behöver dem.
30.       Vad kallas de mineralämnen som vi behöver i mycket små mängder?
31.       Ge exempel på några spårämnen och vad kroppen använder dem till.
32.       Vilka följder kan järnbrist i kosten orsaka?
33.       Berätta om tallriksmodellen.
34.       Vad är det för skillnad mellan en vegetarian och en vegan?
35.       Vad bör en vegetarian tänka på i sin mathållning?

Maten sönderdelas för att passa cellerna
1.         Vilket är huvudsyftet med matens färd genom matspjälkningskanalen?
2.         Vad menas med mekanisk och kemisk sönderdelning av maten?
3.         Vad är enzymer?
4.         Vad sönderdelas kolhydrater, fetter och proteiner till i matspjälkningskanalen?
5.         Ungefär hur lång tid tar matens resa från mun till ändtarm?
6.         Vad sker med maten i munnen?
7.         Vad händer i svalget när vi sväljer?
8.         Vilken funktion har struplocket och gommen?
9.         Varför ska man inte prata samtidigt som man sväljer?
10.       Vad sker med maten i magsäcken?
11.       Vad innehåller magsaften och vilken uppgift har den?
12.       Vad heter det ämne i magsäcken som gör magsaften sur?
13.       Vad heter den första delen av tunntarmen?
14.       Vad händer med maten i tolvfingertarmen?
15.       Vilka andra organ mynnar ut i tolvfingertarmen?
16.       Vad innehåller bukspott?
17.       Vilken uppgift har gallan?
18.       Vilken uppgift har levern vid matspjälkningen?
19.       Hur lång är tunntarmen?
20.       Vad sker med födan i tunntarmen?
21.       Var sugs näringsämnena från maten upp av blodet?
22.       Varför är tunntarmens yta veckad och försedd med tarmludd?
23.       Hur drivs maten fram genom den långa tunntarmen?
24.       Beskriv hur och var kolhydrater, fetter och proteiner sönderdelas till mindre molekyler under färden genom matspjälkningskanalen.
25.       Vad sker med födan i tjocktarmen?
26.       Vad består tarminnehållet i tjocktarmen till största delen av?
27.       Var i matspjälkningskanalen sugs det mesta vattnet upp?
28.       Hur stor del av vår avföring består av bakterier?
29.       Vilken uppgift har bakterierna i tjocktarmen?

Problem med matspjälkningen
1.         Vad är karies?
2.         Hur uppstår hål i tänderna?
3.         Hur kan vi motverka hål i tänderna?
4.         Hur uppstår tandlossning?
5.         Hur uppstår halsbränna?
6.         Varför smakar det beskt när vi kräks?
7.         Nämn några orsaker till magbesvär.
8.         Vad kan magkatarr bero på?
9.         Hur uppstår magsår?
10.       Vad har hänt när vi får diarré?
11.       Varför kan vi få diarré när vi äter penicillin eller andra antibiotika?
12.       Varför är det vanligt att vi får diarré när vi reser till ett annat land?
13.       Hur kan vi återställa bakteriebalansen i tjocktarmen om den kommit i obalans?
14.       Beskriv typiska symtom på blindtarmsinflammation.
15.       Vad beror ofta övervikt och fetma på?
16.       Vilka risker kan övervikt föra med sig?
17.       Vad betyder anorexia och bulimia?
18.       Berätta om självsvält och hetsätning.


Blodomloppet transporterar syre och näring
3.         Vad kallas de blodkärl som leder blod från hjärtat och ut till cellerna?
4.         Vad kallas de blodkärl som leder blodet tillbaka till hjärtat?
5.         Vad kallas de små blodkärl som cellerna kan ta upp olika ämnen ifrån?
6.         Vad kallas de minsta och tunnaste blodkärlen?
7.         Beskriv kortfattat blodets båda kretslopp.
8.         Vilka delar av kroppen passerar blodet i det stora kretsloppet?
9.         Beskriv utbytet mellan blodet i kapillärerna och de omgivande cellerna.
10.       Vad händer med blodet i tarmarna, levern och i njurarna?
11        Vilken uppgift har levern i blodomloppet?
12.       Ge exempel på hur blodet kan fördelas mellan olika organ i kroppen.
13.       Beskriv blodets resa från lilla kretsloppets början, tills det stora kretsloppet är avslutat.

Hjärtat får blodet att cirkulera
1.         Hur stort är hjärtat?
2.         Hur många rum finns i hjärtat?
3.         Vad menas med att hjärtat är en dubbelpump?
4.         Vart pumpas blodet från höger hjärthalva?
5.         Vart pumpas blodet från vänster hjärthalva?
6.         Vad heter blodkärlen som leder från hjärtat till lungorna?
7.         Vad heter blodkärlen som leder från lungorna till hjärtat?
8.         Vad kallas hjärtats fyra hålrum?
9.         Vilken uppgift har kranskärlen?
10.       Hur styrs hjärtats rytm?
11.       Vilken uppgift har en pacemaker?
12.       Varför är hjärtats vänstra kammarvägg mycket tjockare än den högra?
13.       Hur uppkommer pulsslagen?
14.       Hur många liter blod pumpar hjärtat varje minut när vi vilar?
15.       Vad heter de klaffar i hjärtat som finns mellan förmak och kammare?
16.       Var i hjärtat finns fickklaffarna?
17.       Hur uppkommer hjärtats olika ljud?
18.       Hur kan kroppen reglera exempelvis för lågt blodtryck?
19.       I vilka blodkärl är blodtrycket lägst?
20.       Hur kan blodet ta sig från benen upp till hjärtat?
21.       Beskriv muskelpumpen i benen.
22.       Vad beror svimning på?
23.       Vad är kondition ett mått på?
24.       Vad beror konditionen på?
25.       Hur påverkas hjärtat av träning?
26.       Hur mycket blod per minut kan hjärtat pumpa vid hårt arbete?

Blodet innehåller många ämnen
1.         Ungefär hur många liter blod har en vuxen människa?
2.         Vad består blodet av?
3.         Nämn några ämnen som transporteras i blodplasman.
4.         Hur kan ämnen i blodplasman komma i kontakt med cellerna i kroppen?
5.         Vad finns det för olika sorters blodkroppar i blodet och vilka uppgifter har de?
6.         Beskriv utseendet hos en röd blodkropp.
7.         Vilken uppgift har de röda blodkropparna?
8.         Vad är hemoglobin och  vad är ämnets viktigaste uppgift?
9.         Vad är anemi?
10.       Varför kan det vara farligt att vistas i ett stängt utrymme där en motor är igång?
11.       Beskriv vad som händer vid bloddoping och höghöjdsträning?
12.       Varför är det farligt att andas in koloxid från exempelvis avgaser eller tobaksrök?
13.       Var finns de vita blodkropparna?
14.       Vilken uppgift har de vita blodkropparna?
15.       Berätta om blodcancer.
16.       Vilken uppgift har blodplättarna??
17.       Hur stoppar kroppen en mindre blödning?
18.       Berätta om hur en sårskorpa bildas.

Hjärt- och blodsjukdomar
1.         Vad kan en läkare höra med sitt stetoskop?
2.         Vad kan blåsljud från hjärtat som hörs i stetoskop bero på?
3.         Vad undersöker man med EKG?
4.         Ge exempel på vad en läkare kan avläsa av ett blodprov.
5.         Sänkan är ett vanligt blodprov. Vad kan läkaren avläsa ur den?
6.         Vad kan läkaren avläsa ur ett blodsockertest?
7.         Vad är blodvärdet ett mått på?
8.         Vad är anemi, blodbrist?
9.         Vad är ett normalt värde på blodtrycket hos vuxna?
10.       Varför bör högt blodtryck behandlas?
11.       Vad kan för lågt blodtryck föra med sig?
12.       Vad kan hända om man förlorar mycket blod?
13.       Vad händer när en person får en allergisk chock?
14.       Vad har hänt vid åderförkalkning?
15.       Nämn några saker som ökar risken för åderförkalkning.
16.       Vad är kärlkramp?
17.       Vad händer vid en hjärtinfarkt?
18.       Vad har hänt vid en hjärninfarkt?
19.       Vilka tror du konsekvenserna av en hjärnblödning eller hjärninfarkt kan bli?
20.       Varför ska man inte idrotta när man har en infektion i kroppen?

Immunförsvaret bekämpar kroppens fiender
1.         Vad kallas med ett gemensamt namn de celler som ingår i vårt immunförsvar?
2.         Vilka delar i blodet ingår i immunsystemet?
3.         Var finns de flesta av kroppens vita blodkroppar?
4.         Vilka organ ingår i kroppens immunförsvar?
5.         Varför blir lymfkörtlarna ofta ömma och svullna när vi fått en infektion?
6.         Vad sker i mjälten?
7.         Var bildas alla blodkroppar?
8.         I vilket organ specialiseras de vita blodkropparna inför sina olika uppgifter?
9.         Vad gör en ätarcell?
10.       Vad består varet i ett infekterat sår av?
11.       Nämn några viktiga celler som ingår i immunförsvaret.
12.       Vilka uppgifter har B-celler och T-celler?
13.       Beskriv hur de vita blodkropparna kan samarbeta.
14.       Vilken uppgift har antikropparna?
15.       Vad har hänt i kroppen när vi blivit immuna mot en sjukdom?
16.       Hur försvarar sig kroppen mot virus?
17.       Varför blir en aids-sjuk person så känslig för infektioner?
18.       Berätta vad som händer när vi vaccinerar oss?
19.       Nämn tre vanliga sjukdomar som man brukar vara vaccinerad mot i Sverige.
20.       Vad innehåller en gammaglobulinspruta?
21.       På vilket sätt har allergi samband med vårt immunförsvar?
22.       Vad händer vid sjukdomar som beror på att immunförsvaret reagerar fel?
23.       Vad har hänt med immunförsvaret hos en reumatisk person?
24.       Vad sker vid en blodtransfusion?
25.       Varför kontrollerar man alltid vilken blodgrupp patienten har innan man ger blod?
26.       Förklara varför antikroppar i blodet avgör vilka blodtransfusioner som kan göras.
27.       Vilken är den vanligaste blodgruppen i Sverige?
28.       På vilka sätt kan blodtransfusioner ske mellan de olika blodgrupperna?




















Måndag
Tisdag
Fredag
2



3

Huden
Huden
4
Musklerna/Träning
Skelettet
Läxförhör
5
Matspjälkningen

146 -157
Matspjälkningen

146 -157
Matspjälkningen

146 -157
6
Lungorna

158-160
Utv samtal
Andningsorganen

158-160
7
Hjärtat

161-167
Hjärtat

161-167
Hjärtat/blodet

161-167
8
Hjärta/Immunförsvaret

169-171
Immunförsvar

169-171
Prov
Matspjälkning
Andning
Hjärta
Immunförsvar