Människokroppen,
andning, matspjälkning,
hjärta
Långsiktiga
mål:
- Använda kunskaper i biologi och kemi för att granska
information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa.
- Använda biologins- och kemins begrepp, modeller och
teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i
människokroppen, naturen och samhället.
Övergripande mål:
·
Kunna
beskriva de begrepp* som tillhör
kursen
·
Kunna
beskriva hur hälsan påverkas av kost,motion och beroendeframkallande medel
·
Ha
kännedom om innehållet i mat och drycker och dess betydelse för hälsan.
·
Kunna
förklara kemiska processer i människokroppen, till exempel matspjälkningen.
·
Känna
till vanligt förekommande sjukdomar, samt hur de kan förebyggas och behandlas.
·
Kunna
beskriva kroppens celler, organ och organsystem och deras uppbyggnad, funktion
och samverkan.
Underlag
för bedömning
- Skriftligt prov i slutet av kursen.
- Laborationsrapport om hjärtat
- Deltagande i diskussioner
- Argumenterande text
Biologiboken sid 146- 181
Studi filmer om matspjälkning,
andning, hjärta, immunförsvar
Begrepp:
Cellens
delar: organ, organsystem, cancer, cellandning, förbränning, näringsämnen,
vitaminer, mineraler, fetma, kalorier, anorexi, bulimi, matspjälkning, enzym,
karies, magsår, bakterier, virus, antibiotika, lungor , luftrör, luftstrupe,
lungblåsor, stämband, diafragma, flimmerhår, astma, Näringsämnen (fett – kolhydrater
– protein), vitaminer, mineraler, fetma, kalorier, anorexi, bulimi,
matspjälkning, kemisk respektive mekanisk bearbetning, enzym, emalj, karies,
struplock, magsyra, halsbränna, magsår, peristaltik, bakterier, avföring,
lungor, luftrör (bronker), luftstrupe, lungblåsor (alveoler), stämband,
diafragma, flimmerhår, hjärta, kammare, förmak, klaffar, artärer, vener,
kapillärer, aorta, stora- och lilla kretsloppet, EKG, pacemaker, blodkroppar,
hemoglobin, blodtransfusion, blodgrupp
För att uppnå
E ska du:
·
veta varför vi måste andas
·
veta vilka andningsorganen är
·
veta var och hur utbytet av syre och koldioxid
sker
·
veta flimmerhårens funktion
·
veta vilken inverkan rökning har på
andningsorganen
·
veta hur vi bildar ljud när vi talar
·
kunna de viktigaste näringsämnena och veta i vilken föda som de förekommer rikligt
·
kunna födans väg genom kroppen
·
veta hur maten sönderdelas
·
veta
kolhydraters, proteiners och fetters olika funktioner i kroppen
·
veta hur kolhydrater, proteiner och fett är uppbyggda
·
kunna tarmarnas och leverns viktigaste uppgifter
·
kortfattat kunna beskriva några sjukdomar i
matspjälkningsapparaten och andningsorganen
·
veta vilka blodets uppgifter är
·
kunna blodets beståndsdelar samt veta
blodkropparnas uppgifter
·
kunna beskriva lilla- och stora kretsloppet
·
kunna hjärtats funktion och delar
·
kunna skillnaden mellan de olika blodkärlen
·
veta hur hjärtat styrs
·
veta de vanligaste metoderna för att undersöka
hjärtat
·
veta något om sjukdomarna hjärtinfarkt, stroke
och leukemi
·
veta vad kranskärlen har för uppgift
·
kunna förklara hur blodet kan ta sig från
fötterna tillbaks till hjärtat.
·
veta vad AB0 - systemet är
·
veta vad lymfkärlen har för funktion
·
veta var blodkroppar bildas
·
veta njurarnas funktion
·
veta vad dialys är
·
veta vad blodtransfusion är
·
veta vad en pacemaker är
·
För att uppnå
C ska du:
·
veta diafragmans funktion
·
veta varför man bör äta en varierad och allsidig
kost
·
veta vitaminer och mineralers betydelse
·
veta skillnaden mellan "snabba"
kolhydrater och "långsamma" kolhydrater
·
veta vad vegetarianer bör tänka på ur
näringssynpunkt
·
kunna matspjälkningsapparaturens samtliga delar
i rätt ordning och deras funktioner
·
veta enzymers betydelse i kroppen
·
veta bakteriers betydelse i tarmen
·
Veta hur blodet fördelas efter behov
·
veta hur hjärtats rytm kan påverkas
·
veta hur blodtrycket varierar och olika orsaker
till detta
·
veta skillnaden mellan övre & undre
blodtrycksvärde
·
veta vad åderbråck är
·
veta hur kroppen binder olika gaser till blodet
·
utförligt kunna beskriva uppgifterna som de
olika beståndsdelarna i blodet har
·
kunna ge exempel på ytterligare några
blodsjukdomar
·
veta hur idrottsmän kan förhöja sin prestation
med hjälp av bloddoping
·
veta vad ett serum är
·
veta hur vaccinering skyddar kroppen mot
smittämnen
·
kunna förklara skillnaden mellan vaccin och
gammaglobulin
·
veta riskerna med en alltför omfattande
användning av antibiotika
·
veta hur immunförsvaret bekämpar främmande ämnen
·
veta skillnaden mellan bakterier och virus
·
utförligt beskriva hur njurarna fungerar
·
veta vad urinvägsinfektion är
·
veta vad njursten är och hur den behandlas idag
För att uppnå A ska du:
·
kunna redogöra för vilka enzymer som arbetar i
matspjälkningsapparaten samt var och hur de arbetar
·
kunna redogöra för samarbetet mellan celler,
matspjälkningen och andningen
·
utförligt kunna beskriva immunförsvarets
uppbyggnad och hur det arbetar’
|
E
|
C
|
A
|
Argumention
|
Du
ska delta aktivt i diskussioner rörande
hälsa, dvs kunna motivera dina
synpunkter med korrekt fakta och ställa för ämnet relevanta frågor.
Du
ska kunna ta ut relevant information ur läroboken med stöd av LPP:n
Tex
kan du själv läsa dig till att du ska kunna förklara begreppet cancer, läsa
boken och kunna plocka ut den informationen ur texten.
|
Du
ska vid diskussionerna visa att du kan skilja mellan fakta och värderingar,
kunna formulera ställningstaganden och dra slutsatser om konsekvenser för
dessa.
Du
ska kunna lyssna på och bemöta andras åsikter och synpunkter på ett för ämnet
och diskussionen relevant sätt.
T
ex angående vad som orsakar cancer
|
Du visar vid diskussionerna att du har
en bredd och allmänbildning inom området där du kan diskutera frågor som rör
hälsa med utgångspunkt från flera källor och föra väl underbyggda resonemang
och resonera kring olika källors trovärdighet och relevans.
T ex angående orsaker och behandling av
cancer, forskning på hur man kan bota sjukdomar med hjälp av stamceller…
|
Laborationer
|
Du
ska kunna göra undersökningar utifrån en given planering men även själv formulera
enkla frågeställningar och planeringar.
I
undersökningar använder du utrustningen på ett säkert och i huvudsak
fungerande sätt.
Du
ska kunna dra enkla slutsatser ur dina undersökningar kopplat till den teori
du lärt dig i biologin. Du ska även kunna ge förslag på hur undersökningen
kan förbättras.
Du
ska redovisa resultatet av din undersökning skriftligt med för undersökningen
relevant information, överskådligt presenterad eventuellt i form av tabeller,
diagram eller bilder.
|
Du
ska kunna jämföra resultaten med dina
frågeställningar, förklara vad som händer i experimentet och
dra relevanta slutsatser där du knyter an till de diskussioner vi haft och
den teori vi läst.
Du
ska även kunna föra ett resonemang kring resultatens rimlighet.
Du ska lämna in dina
laborationsrapporter enligt ovanstående mall.
|
Du
ska formulera frågeställningar och planeringar som det går att arbeta
systematiskt utifrån. I undersökningarna använder du utrustningen på ett
säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt.
Du kan jämföra resultaten med
frågeställningarna
och drar då välutvecklade slutsatser med god
koppling till biologiska modeller och teorier.
Du för välutvecklade resonemang
kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och
ger förslag på
hur
undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att
undersöka.
|
Faktakunskaper
|
Du
visar att du har förstått området genom att du beskriver ovanstående
biologiska begrepp en enkel nivå.
Du
för enkla resonemang om hälsa och sjukdom och
visar då på enkelt identifierbara samband
som
rör människokroppens byggnad och funktion.
Ex.
Cellandning är den kemiska process/reaktion som ger oss
energi. Druvsocker sönderdelas till koldioxid och vatten.
|
Du
kan förklara begreppen och föra resonemang på en lite högre nivå.
Ex.
Växter får sin energi genom fotosyntesen. Den innebär att strålningsenergin
från solen binds i växtcellen i form av kemisk energi vid den kemiska
reaktionen då koldioxid och vatten omvandlas till druvsocker.
Människor
och djur har istället cellandning som innebär att när vi äter kolhydrater
spjälkas de till druvsocker i matspjälkningsapparaten och förs sedan till
mitokondrierna i alla celler där energin utvinns genom att druvsockret
omvandlas till koldioxid och vatten igen.
|
Du
visar på stora kunskaper och du kan förklara samband och något
generellt drag
Du
för väl utvecklade resonemang om hälsa, livsstil och sjukdomar och
visar
då på komplexa samband som rör
människokroppens
byggnad och funktion.
Ex på
fråga:
För
längesedan gjorde man flera månader långa resor till sjöss. Kosten ombord var
ganska ensidig. På den tiden var det svårt att förvara mat
längre tid. Det inträffade att besättningsmännen drabbades av blödande
tandkött och blödningar under huden. En del dog. Vad drabbades sjömännen av
och varför? Ge förslag på hur de skulle kunnat undvika sjukdomen, även på den
tiden, om de hade vetat vad den berodde på.
|
Gamla prov frågor
Syrets
väg från luft till blod
1. Varför måste vi andas?
2. Hur mycket syre finns det i vår
inandningsluft respektive utandningsluft?
3. Hur kan vi livrädda andra med vår
utandningsluft?
4. Varför innehåller utandningsluften mer
koldioxid än inandningsluften?
5. Vilka är våra andningsorgan?
6. Hur många lungblåsor finns det i våra
lungor?
7. Rita och beskriv vad som händer i
lungblåsorna.
8. Varför är våra lungor uppbyggda av miljontals
små lungblåsor?
9. Hur stor är lungblåsornas sammanlagda
yta hos en människa?
10. Beskriv en syreatoms resa från luften
till förbränningen i en cell.
11. Ge exempel på hur olika djurarter andas.
12. Vad sker i struphuvudet?
13. Var och hur uppstår vårt tal?
14. Var sitter och hur fungerar våra
stämband?
15. Vad kallas den stora muskel som vi andas
med?
16. Vad är diafragman?
17. Beskriv hur in- och utandning går till.
18. Varifrån styrs andningen?
19. Hur mycket luft andas vi in i ett normalt
andetag?
20. Hur mycket luft kan en elitidrottare
andas in varje minut?
Luftvägarnas försvar
och sjukdomar
1. Berätta om olika försvar som finns i
våra luftvägar.
2. Vilka är näshålans viktigaste
uppgifter?
3. Hur fungerar och vilken uppgift har
luftrörens flimmerhår?
4. Varför nyser vi?
5. Vilken uppgift har struplocket?
6. Hur kan du hjälpa till om någon sätter
något i halsen?
7. Vad orsakas förkylningar oftast av?
8. Varför blir vi snuviga vid förkylning?
9. Berätta om lunginflammation.
10. Vad är bihåleinflammation?
11. Vad händer i kroppen när någon får astma?
Hur behandlas det?
12. Vad kan astma orsakas av?
13. Hur påverkar rökning våra luftrör och
lungor?
14. Varför får rökare oftare förkylningar och
hosta än icke-rökare?
15. Varför får människor som rökt länge svårt
att andas?
16. Vad är den vanligaste orsaken till
lungcancer?
17. Vad har hänt vid lungcancer?
18. Hur mycket större risk är det att en
rökare får cancer än en ickerökare?
Maten ger energi och byggmaterial
1. Vilka är de viktigaste näringsämnena i
maten?
2. Vad kan kolhydrater sönderdelas till?
3. Nämn tre födoämnen som innehåller
mycket kolhydrater.
4. Ge exempel på några kolhydrater.
5. Vilken är den vanligaste kolhydraten i
vår mat?
6. Vad är stärkelse uppbyggt av?
7. Ge exempel på en kolhydrat som vår
kropp inte klarar av att sönderdela.
8. Varför är det nyttigt med fiberrik mat?
9. Vad bör man äta om man behöver energi
snabbt?
10. Beskriv skillnaden mellan långsamma och
snabba kolhydrater.
11. Vad kan fetter sönderdelas till i
kroppen?
12. Vad används fetter till i kroppen?
13. Hur kan fett lagras i vår kropp?
14. Varför är det särskilt viktigt under
puberteten att vi får i oss även fett i lagom mängd?
15. Varför är det viktigt för kroppen att ha
tillgång till fett?
16. Berätta om hur olika sorters fett
påverkar vår kropp.
17. Varför behöver kroppen kolhydrater och
fett?
18. Jämför fettinnehållet i smör och
rapsolja.
19. I vilken mat finns det gott om proteiner?
20. Ge exempel på proteiners olika uppgifter
i kroppen.
21. Vad är proteiner uppbyggda av?
22. Vad är det som avgör vilken form och
funktion ett protein har?
23. Vad sönderdelas proteiner till?
24. Proteinerna i maten sönderdelas i
magtarmkanalen till aminosyror. Vad händer sedan med aminosyrorna?
25. Varför behöver kroppen proteiner?
26. Vad menas med tomma kalorier?
27 Nämn några viktiga vitaminer och vad de
behövs till i kroppen.
28. Ge några exempel på vad vitaminbrist kan
orsaka i kroppen?
29. Ge exempel på några mineralämnen och
varför kroppen behöver dem.
30. Vad kallas de mineralämnen som vi behöver
i mycket små mängder?
31. Ge exempel på några spårämnen och vad
kroppen använder dem till.
32. Vilka följder kan järnbrist i kosten
orsaka?
33. Berätta om tallriksmodellen.
34. Vad är det för skillnad mellan en
vegetarian och en vegan?
35. Vad bör en vegetarian tänka på i sin
mathållning?
Maten sönderdelas för att passa cellerna
1. Vilket är huvudsyftet med matens färd
genom matspjälkningskanalen?
2. Vad menas med mekanisk och kemisk
sönderdelning av maten?
3. Vad är enzymer?
4. Vad sönderdelas kolhydrater, fetter och
proteiner till i matspjälkningskanalen?
5. Ungefär hur lång tid tar matens resa
från mun till ändtarm?
6. Vad sker med maten i munnen?
7. Vad händer i svalget när vi sväljer?
8. Vilken funktion har struplocket och
gommen?
9. Varför ska man inte prata samtidigt som
man sväljer?
10. Vad sker med maten i magsäcken?
11. Vad innehåller magsaften och vilken
uppgift har den?
12. Vad heter det ämne i magsäcken som gör
magsaften sur?
13. Vad heter den första delen av tunntarmen?
14. Vad händer med maten i tolvfingertarmen?
15. Vilka andra organ mynnar ut i
tolvfingertarmen?
16. Vad innehåller bukspott?
17. Vilken uppgift har gallan?
18. Vilken uppgift har levern vid matspjälkningen?
19. Hur lång är tunntarmen?
20. Vad sker med födan i tunntarmen?
21. Var sugs näringsämnena från maten upp av
blodet?
22. Varför är tunntarmens yta veckad och
försedd med tarmludd?
23. Hur drivs maten fram genom den långa
tunntarmen?
24. Beskriv hur och var kolhydrater, fetter
och proteiner sönderdelas till mindre molekyler under färden genom
matspjälkningskanalen.
25. Vad sker med födan i tjocktarmen?
26. Vad består tarminnehållet i tjocktarmen
till största delen av?
27. Var i matspjälkningskanalen sugs det
mesta vattnet upp?
28. Hur stor del av vår avföring består av
bakterier?
29. Vilken uppgift har bakterierna i
tjocktarmen?
Problem med matspjälkningen
1. Vad är karies?
2. Hur uppstår hål i tänderna?
3. Hur kan vi motverka hål i tänderna?
4. Hur uppstår tandlossning?
5. Hur uppstår halsbränna?
6. Varför smakar det beskt när vi kräks?
7. Nämn några orsaker till magbesvär.
8. Vad kan magkatarr bero på?
9. Hur uppstår magsår?
10. Vad har hänt när vi får diarré?
11. Varför kan vi få diarré när vi äter
penicillin eller andra antibiotika?
12. Varför är det vanligt att vi får diarré
när vi reser till ett annat land?
13. Hur kan vi återställa bakteriebalansen i
tjocktarmen om den kommit i obalans?
14. Beskriv typiska symtom på
blindtarmsinflammation.
15. Vad beror ofta övervikt och fetma på?
16. Vilka risker kan övervikt föra med sig?
17. Vad betyder anorexia och bulimia?
18. Berätta om självsvält och hetsätning.
Blodomloppet transporterar syre och näring
3. Vad
kallas de blodkärl som leder blod från hjärtat och ut till cellerna?
4. Vad kallas de blodkärl som leder blodet
tillbaka till hjärtat?
5. Vad kallas de små blodkärl som cellerna
kan ta upp olika ämnen ifrån?
6. Vad kallas de minsta och tunnaste
blodkärlen?
7. Beskriv kortfattat blodets båda
kretslopp.
8. Vilka delar av kroppen passerar blodet
i det stora kretsloppet?
9. Beskriv utbytet mellan blodet i
kapillärerna och de omgivande cellerna.
10. Vad händer med blodet i tarmarna, levern
och i njurarna?
11 Vilken uppgift har levern i
blodomloppet?
12. Ge exempel på hur blodet kan fördelas
mellan olika organ i kroppen.
13. Beskriv blodets resa från lilla
kretsloppets början, tills det stora kretsloppet är avslutat.
Hjärtat får blodet att cirkulera
1. Hur stort är hjärtat?
2. Hur många rum finns i hjärtat?
3. Vad menas med att hjärtat är en
dubbelpump?
4. Vart pumpas blodet från höger
hjärthalva?
5. Vart pumpas blodet från vänster
hjärthalva?
6. Vad heter blodkärlen som leder från
hjärtat till lungorna?
7. Vad heter blodkärlen som leder från
lungorna till hjärtat?
8. Vad kallas hjärtats fyra hålrum?
9. Vilken uppgift har kranskärlen?
10. Hur styrs hjärtats rytm?
11. Vilken uppgift har en pacemaker?
12. Varför är hjärtats vänstra kammarvägg
mycket tjockare än den högra?
13. Hur uppkommer pulsslagen?
14. Hur många liter blod pumpar hjärtat varje
minut när vi vilar?
15. Vad heter de klaffar i hjärtat som finns
mellan förmak och kammare?
16. Var i hjärtat finns fickklaffarna?
17. Hur uppkommer hjärtats olika ljud?
18. Hur kan kroppen reglera exempelvis för
lågt blodtryck?
19. I vilka blodkärl är blodtrycket lägst?
20. Hur kan blodet ta sig från benen upp till
hjärtat?
21. Beskriv muskelpumpen i benen.
22. Vad beror svimning på?
23. Vad är kondition ett mått på?
24. Vad beror konditionen på?
25. Hur påverkas hjärtat av träning?
26. Hur mycket blod per minut kan hjärtat
pumpa vid hårt arbete?
Blodet innehåller många ämnen
1. Ungefär hur många liter blod har en
vuxen människa?
2. Vad består blodet av?
3. Nämn några ämnen som transporteras i
blodplasman.
4. Hur kan ämnen i blodplasman komma i
kontakt med cellerna i kroppen?
5. Vad finns det för olika sorters
blodkroppar i blodet och vilka uppgifter har de?
6. Beskriv utseendet hos en röd blodkropp.
7. Vilken uppgift har de röda
blodkropparna?
8. Vad är hemoglobin och vad är ämnets viktigaste uppgift?
9. Vad är anemi?
10. Varför kan det vara farligt att vistas i
ett stängt utrymme där en motor är igång?
11. Beskriv vad som händer vid bloddoping och
höghöjdsträning?
12. Varför är det farligt att andas in
koloxid från exempelvis avgaser eller tobaksrök?
13. Var finns de vita blodkropparna?
14. Vilken uppgift har de vita blodkropparna?
15. Berätta om blodcancer.
16. Vilken uppgift har blodplättarna??
17. Hur stoppar kroppen en mindre blödning?
18. Berätta om hur en sårskorpa bildas.
Hjärt- och blodsjukdomar
1. Vad kan en läkare höra med sitt
stetoskop?
2. Vad kan blåsljud från hjärtat som hörs
i stetoskop bero på?
3. Vad undersöker man med EKG?
4. Ge exempel på vad en läkare kan avläsa
av ett blodprov.
5. Sänkan är ett vanligt blodprov. Vad kan
läkaren avläsa ur den?
6. Vad kan läkaren avläsa ur ett
blodsockertest?
7. Vad är blodvärdet ett mått på?
8. Vad är anemi, blodbrist?
9. Vad är ett normalt värde på blodtrycket
hos vuxna?
10. Varför bör högt blodtryck behandlas?
11. Vad kan för lågt blodtryck föra med sig?
12. Vad kan hända om man förlorar mycket
blod?
13. Vad händer när en person får en allergisk
chock?
14. Vad har hänt vid åderförkalkning?
15. Nämn några saker som ökar risken för
åderförkalkning.
16. Vad är kärlkramp?
17. Vad händer vid en hjärtinfarkt?
18. Vad har hänt vid en hjärninfarkt?
19. Vilka tror du konsekvenserna av en
hjärnblödning eller hjärninfarkt kan bli?
20. Varför ska man inte idrotta när man har
en infektion i kroppen?
Immunförsvaret
bekämpar kroppens fiender
1. Vad kallas med ett gemensamt namn de
celler som ingår i vårt immunförsvar?
2. Vilka delar i blodet ingår i
immunsystemet?
3. Var finns de flesta av kroppens vita
blodkroppar?
4. Vilka organ ingår i kroppens
immunförsvar?
5. Varför blir lymfkörtlarna ofta ömma och
svullna när vi fått en infektion?
6. Vad sker i mjälten?
7. Var bildas alla blodkroppar?
8. I vilket organ specialiseras de vita
blodkropparna inför sina olika uppgifter?
9. Vad gör en ätarcell?
10. Vad består varet i ett infekterat sår av?
11. Nämn några viktiga celler som ingår i
immunförsvaret.
12. Vilka uppgifter har B-celler och
T-celler?
13. Beskriv hur de vita blodkropparna kan
samarbeta.
14. Vilken uppgift har antikropparna?
15. Vad har hänt i kroppen när vi blivit
immuna mot en sjukdom?
16. Hur försvarar sig kroppen mot virus?
17. Varför blir en aids-sjuk person så
känslig för infektioner?
18. Berätta vad som händer när vi vaccinerar
oss?
19. Nämn tre vanliga sjukdomar som man brukar
vara vaccinerad mot i Sverige.
20. Vad innehåller en gammaglobulinspruta?
21. På vilket sätt har allergi samband med
vårt immunförsvar?
22. Vad händer vid sjukdomar som beror på att
immunförsvaret reagerar fel?
23. Vad har hänt med immunförsvaret hos en
reumatisk person?
24. Vad sker vid en blodtransfusion?
25. Varför kontrollerar man alltid vilken
blodgrupp patienten har innan man ger blod?
26. Förklara varför antikroppar i blodet
avgör vilka blodtransfusioner som kan göras.
27. Vilken är den vanligaste blodgruppen i
Sverige?
28. På vilka sätt kan blodtransfusioner ske
mellan de olika blodgrupperna?
|
Måndag
|
Tisdag
|
Fredag
|
2
|
|
|
|
3
|
|
Huden
|
Huden
|
4
|
Musklerna/Träning
|
Skelettet
|
Läxförhör
|
5
|
Matspjälkningen
146 -157
|
Matspjälkningen
146 -157
|
Matspjälkningen
146 -157
|
6
|
Lungorna
158-160
|
Utv samtal
|
Andningsorganen
158-160
|
7
|
Hjärtat
161-167
|
Hjärtat
161-167
|
Hjärtat/blodet
161-167
|
8
|
Hjärta/Immunförsvaret
169-171
|
Immunförsvar
169-171
|
Prov
Matspjälkning
Andning
Hjärta
Immunförsvar
|
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar